Fakta om Agenda 2030

Millenniemålen vs Globala målen

Det finns flera viktiga skillnader mellan de Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och de tidigare millenniemålen (Millennium Development Goals, MDG:s).

• Millenniemålen togs fram i en sluten process av ett fåtal tjänstemän vid FN-sekretariatet. De byggde på slutsatserna vid ett toppmöte i FN i september 2000 där representanter för alla FN:s medlemsländer deltog. De globala målen för hållbar utveckling har tagits fram i en öppen, bred, transparent och inkluderande process som kallats post 2015. Miljontals människor i hela världen har under tre års tid bidragit till innehållet i den nya agendan liksom civilsamhället, näringsliv, forskare och parlamentariker har medverkat i och påverkat processen.

• De tre dimensionerna av hållbar utveckling, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, är integrerade i de globala målen. Millenniemålen handlade också om social, ekonomisk och miljömässig utveckling, men nu framgår ett tydligare fokus på hållbarhet genom en balans av alla dimensioner.

• De globala målen för hållbar utveckling omfattar fler samhällsområden än vad millenniemålen gjorde. Millenniemålen kritiserades bl.a. för att inte ta upp mänskliga rättigheter, dvs. de medborgerliga och politiska. Millenniemålen handlade dock om de ekonomiska och sociala rättigheterna. Millenniemålen tog inte heller upp frågor som rör fred, säkerhet och frihet från våld.

• De globala målen är universella, dvs. gäller alla länder, inklusive Sverige och andra höginkomstländer. Alla ska hjälpas åt med genomförandet och alla ska få ta del av en bättre framtid. "Leave no one behind" - ingen ska lämna bakom. Millenniemålen var inte lika tydligt universella. Millenniemål 1-6 skulle bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder medan millenniemål 8 handlade om att rikare länder skulle bidra till utvecklingen i världen. Millenniemål 7 skulle alla länder ha ett ansvar för att uppnå. Skillnaden nu är alltså att samtliga länder ska arbeta med samtliga mål, alla länder är i behov av utveckling för en hållbar och rättvis framtid. Ägandeskapet tillhör varje lands regering och ansvaret för det nationella genomförandet ligger hos dem.

Hur ska vi se till att målen nås till 2030?

Nu inleds det stora arbetet med implementeringen av agendan, av alla världens länder. Ansvaret för att nå målen vilar på varje lands regering. I Sverige är de främst involverade ministrarna, förutom statsminister Stefan Löfvén; civilminister Ardalan Shekarabi, som ansvarar för genomförandet av agendan i Sverige och biståndsminister Isabella Lövin som ansvarar för Sveriges utvecklingssamarbete med andra länder.

Arbetet med att utforma indikatorer som visar hur arbetet med agendan ska mätas och på så vis leda till att målen nås pågår fortfarande och beräknas vara klart under 2016. Det är FN:s statistikkommission som utformar indikatorerna med hjälp utav bland annat Statistiska Centralbyrån SCB.

I Sverige kommer kommuner och landsting att få en viktig roll. Kommuner och regionala myndigheter är viktiga aktörer eftersom det är regionalt och lokalt som arbetet med de nya utvecklingsmålen måste ske i praktiken.

Under 2016 har en nationell delegation sammansats för att underlätta och stimulera arbetet med Agenda 2030 i Sverige. Delegationen har fått i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan som ska lämnas till regeringen. Samtidigt arbetar de olika departementen under våren 2016 med att ta fram egna planer för hur de ska arbeta med PGU, politiken för global utveckling, som är nära sammankopplad med den nya utvecklingsagendan.

Men allra viktigast för att världen ska vara en bättre plats år 2030 är att vi alla hjälps åt för att nå målen.